Oväntat besök.

Ja kära nån.

Ibland när man lyssnar på radion och hör saker och ting börjar jag fundera på om jag har fel på hörseln. Eller att nyhetsuppläsaren/innan fått för sig att liva upp morgontrötta lyssnare lite och få vila öronen från denna ständiga död och olycka som aldrig verkar ha en ände.

 Men så icket idag. Det VAR på Riktigt.

En städerska stal ett tåg och körde bazookas och kraschade in i ett bostadshus i Saltsjöbaden.

Vad fick människan att komma på den drastiska idèn?

Genom min skalle far en massa tankar om bl.a. en viss kaffereklam och ett märke som rimmar på Amalia, men det känns  lite opassande i samband med denna ovannämnda händelse att delge övriga världen i hur min hjärna spekulerar. För nån kunde ju faktiskt ha dött.

Spännande fortsättning följer dock angående orsaken till ovan nämnda händelse.

Själv har jag lekt skogshuggare i miniformat och gått lös på julgranen  med kniv och kvistat den för att få ut den utan att barra ner hela lägenheten. Hade en gång i min barndom en sagobok om en julgran och jag minns att jag blev så ledsen då jag läste den, för granen blev så ledsen  när man -  efter att den fått vara finklädd och grann med ljus och dansad runt - fick åka ut i en snödriva. Min morsa brukade alltid lämna kvar lite glitter i vår gran när den åkte ut för att den inte skulle känna sig så "naken" efter att ha varit pyntad till max.

Jag har också haft besök idag, men inte oväntat. A fröken Sofia. Drack kaffe gjorde vi dock. Ej det som rimmar på Amalia. Men he va roligt ändå. Och mitt kök är helt.

~ L.