onsdag 20 februari 2013

Annars då?

Här är det så tråkigt så klockorna nästan stannar. Har fått en envis feber. Ont i halsen. Inget smakar gott. Och jag vill mest bara sova. Och sova. Och sen sova ännu mer. O.s.v.

~ L. 

lördag 16 februari 2013

En kloker man.


Hade idag ett långt telefonsamtal med min kompis A-K, som brukar passa på och ringa och surra med mig när hon är ute på långkörningar med bilen. Vi började prata miljö och att köpa "rätt" varor. 
De senaste månaderna har väl ingen  kunnat undgå att  läsa i tidningarna om hur man har fått dra tillbaks flera ton kött och kyckling p.g.a av att det innehållit salmonella  och/eller andra basselusker som inte är så bra för oss tvåbenta att äta. Eller så är det inte vad det utger sig för att vara. Oxe som visade sig vara gris. Ko som visade sig vara häst. Snacka om slöseri med naturresurser. Att skrupelfria uppfödare sprutar in antibiotika och hormonpreparat för att förebygga, ha stor djurhållning och få djuren att växa så fort som möjligt. Ingen respekt alls för natur och djur. För allt som man preparerar djuren med får vi i oss när vi äter det. Sen när vi går på toa åker det ut i avloppet och sen ut i naturen.  Och vi blir lika förfärade varje gång över att läsa om eländet. Fast om vi hade lite hjärna så skulle vi fatta att fläskfilé som kostar mindre än 30 kr kilot kanske inte är den gladaste grisen i la´gårn. Likadant med grönsaker och annan växtlighet när det ska besprutas med allehanda gifter i stället för att använda sig av naturens egna metoder. Det kanske låter som ett kap nu men i långa loppet så kommer vi att bita oss själva i svansen och få betala ett ännu högre pris när allting är förstört. Bara för att vi vill ha det NU. Då är det så dags.

 I morgon ska jag sjunga i kyrkan. Temat är miljö och hållbarhet. Har därför kollat en del på nätet efter fina texter som hyllar naturen. Och så fann jag detta.




 Floyd Red Crow Westerman, du har min respekt.

~ L.

tisdag 12 februari 2013

Så kan det gå.

                              Påven har sagt upp sig. Nöten var en häst. Bananen till final.

Visst är livet är verkligen en fest.

~ L.



torsdag 7 februari 2013

Helgpreparering.

Så går det mot jobbarhelg och lediga dagar har varit precis vad lediga dagar ska vara nämligen lediga.
Sovmorgnar, långfrukostar, mittidagenlur, massor av värmeljuslyktor tända ( - givetvis 100 % stearin).
Ingen kan då anklaga mig för att ha för många lampor tända i vintermörkret.

Vant- projektet går framåt.

Hittade häftig sida om uppfiffade gator och hörn.
Kanske nåt för de som målade de urtrista beiga busskurer i höstas här i stan?

Enda dramat har varit att min lille fyrbente sambo blev lite för närgången med en värmeljuslykta igår och jag fick gnugga honom ren från stelnat stearin. Tack vare den fina borsten jag fått av min kära svägerska Lena så kunde pälsen borstas ren och jag slapp försöka klippa/raka den stackarn. Vi var två som hade hjärtklappning det kan jag säga. Han återhämtade sig dock ganska snabbt och nu är han tillbaks i aktion om man så säger. Men han har lärt sig att inte peta i allt som dinglar och hänger.

Just i detta nu så ligger den unge herrn i fråga och laddar i gungstolen inför nästa bus.
 Som förhoppningsvis inte blir lika dramatiskt som det igår kväll.

Va snäll med varandra.

~ L.

måndag 4 februari 2013

Livets gilla gång.

Så har då  januari månad passerat med både glädje och sorgligheter. Livet som sådant med andra ord.
Min käre kusin Y. som vi följde till sista vilan och som jag fick hedern att sjunga till himlen. Det var minnesvärt med många fina berättelser om Y. Av människor som kände honom på ett annat sätt än jag. Ännu fler nyanser till en människa som redan gjorde starkt avtryck bland de han mötte. Och han var min kusin. Fantastiskt.

Vi går mot ljusare tider. Fåglarnas sång som börjar höras allt oftare.

Har hunnit in på andra semmelstöpet ( gjorde bara 10 st förra gången). Sy nytt draperi till lillrummet. Virkat en ny mössa då den "gamla" visade sig vara lite för trång. Jag är visst lite tjockskalligare än vad jag trodde.
Detta  medans jag sett intressanta program på Kunskapskanalen;

Om Mohawkindianer som egentligen heter någe annat och man blir alldeles förbannad över att höra om; den sista generationens Mohawk-indianer verklighet. Ett särskilt system fasar sakta men säkert ut de enda kvarlevande indianerna. Vi får följa en ung kvinna vars kulturella arv står på spel. Hennes enda alternativ att föra indiankulturen vidare, och att få fortsätta att kalla sig för indian, är att gifta sig med en helindian. Ska hon tvingas släppa sina band till Mohawk-kulturen? Helt jävla absurt att en uråldrig lag skapad av trångsynta idioter 1800-kallt ska få fortsätta gälla.
Sen fick jag tack vare frk Jane nys om dokumentären  Om att heta Göring, som handlar om de efterlevande till de där galna polarna till Hitler.

Mitt nya tv - projekt är ett par vantar, som jag ska försöka sticka efter en lite egen idé.

 Och i kvällom så fann jag en ny intressant hemsida med allsköns trevligt stug snusk .

 Å så var detta års februaris första måndag snart slut.

Va nu snälla mot varandra. 

~ L.