Drömma kan man ju alltid.

I morgon är det första advent anno 2011 och inte en snöflinga i sikte. För en som är född en smällkall decembernatt med meterhöga snödrivor utanför fönstren så är det oerhört deprimerande att nu titta ut och det är....... mörker, grått och alldeles alldeles skittrist. Men gott folk, som en liten adventsgåva så ger jag er denna mest überjulvintriga sång som ljudit och tillönskar Er Alla från mig och mina löss en riktigt riktigt skön och mysig 1:a advent.

~ L