Å nu är det bara att börja Längta.

Flygresan är betald.

Hotellrummet bokat.

Biljetterna köpta.

Nu är det bara att börja längta till 

~ L.

På tryggt avstånd.

Har laddat inför morgondagens sorglighet med ett långt varmt bad. Har varit en del spring på jobbet idag så he va gött å få mjuka upp stela muskler i värme. Har också fixat minnesblad från mams,  mig och brorsan. Tycker det känns bättre att göra något själv än att skriva ut nåt massproducerat datablad.

 En  tacksamhetens tanke till min kollega som fixade vikarie för mig lördag förmiddag också så jag får vara ledig i helgen. Att veta att jag får sova ut på lördag känns nästan obeskrivligt skönt då jag måste upp tidigt i morgon för att sjunga upp mig. Vill ju inte låta som en skadskjuten kråka när det väl gäller. Kommer att vara nog jobbigt ändå så jag behöver allt magstöd jag kan få.

Sen är jag då också väldigt tacksam för att jag bor i denna vintriga del av världen och inte i norra Sydafrika, där cirkus 15 000 krokodilisar sjappat från en farm.

Och som jag ser det är risken minimal att nån av dessa masstandade kreatur skulle förirra sig till min del av universum.

Nu blir det lite Hela England bakar - mycket roligare och intressantare än svenska varianten. Å sen marsch i säng. Förhoppningsvis utan att drömma om krokodiler.

Sov så gott och var snälla med varandra.

~ L.

O fåglarna sjöngo.

Idag må jag säga har småfåglarne sjungit vackert för denna fröken. I kombination med vackert vinterväder så har detta varit en alldeles fantastisk lediga dag att njuta av. Stod på kyrkbacken, blundade och njöt av stillheten och den underbara "bakgrundssången". Som en försång om att ljuset börjar återvända. Helt fascinerande att så små varelser kan åstadkomma sådana vackra ljud.

Har varit och övat i Holmsunds kyrka inför begravningen på fredag. Kommer att gå bra då kantorn var kanonbra på att spela piano - eller som min käre kollega Oden så fint uttryckte det; jag kom inte på kant-med-kantorn.

Nu ska jag spana in denna fullfjädrade sida och fika lite te och bulle.

Ha en skön kväll och var snälla med varandra.

~ L.

Söndagsbakis.

Efter en vecka med mycket, så var det skönt med en helg i hemmets lugna vrå.  Fick väntat besök i lördags från frk Jane och frk Nina. Gräddade våfflor, hemgjord hjortronsylt och grädde.

 Idag började jag längta efter nybakade bullar och då jag inte kunde bestämma mig för vanilj, kanel eller mandelmassa blev det ett litet gäng av varje. Medan jag väntade på att degen skulle jäsa, passade jag på att måla klart en tavla, göra ett färgtryck på en tröja, kolla vinterstudion och Englands finaste hem -final 2008. Inte vore det fel att få bo i slottet som vann eller kvarnhuset heller för den delen.

Riktigt skönt att bara vara hemma och påta i på och inte vakna bakis efter att ha varit ute halva natten på baluns eller måsta upp i ottan och släpa sig till jobbet.

Det enda som blev bakis i helgen var våfflorna och bullarna.  Och de blev jättejättejättegoda!

~ L. 

Oväntat besök.

Ja kära nån.

Ibland när man lyssnar på radion och hör saker och ting börjar jag fundera på om jag har fel på hörseln. Eller att nyhetsuppläsaren/innan fått för sig att liva upp morgontrötta lyssnare lite och få vila öronen från denna ständiga död och olycka som aldrig verkar ha en ände.

 Men så icket idag. Det VAR på Riktigt.

En städerska stal ett tåg och körde bazookas och kraschade in i ett bostadshus i Saltsjöbaden.

Vad fick människan att komma på den drastiska idèn?

Genom min skalle far en massa tankar om bl.a. en viss kaffereklam och ett märke som rimmar på Amalia, men det känns  lite opassande i samband med denna ovannämnda händelse att delge övriga världen i hur min hjärna spekulerar. För nån kunde ju faktiskt ha dött.

Spännande fortsättning följer dock angående orsaken till ovan nämnda händelse.

Själv har jag lekt skogshuggare i miniformat och gått lös på julgranen  med kniv och kvistat den för att få ut den utan att barra ner hela lägenheten. Hade en gång i min barndom en sagobok om en julgran och jag minns att jag blev så ledsen då jag läste den, för granen blev så ledsen  när man -  efter att den fått vara finklädd och grann med ljus och dansad runt - fick åka ut i en snödriva. Min morsa brukade alltid lämna kvar lite glitter i vår gran när den åkte ut för att den inte skulle känna sig så "naken" efter att ha varit pyntad till max.

Jag har också haft besök idag, men inte oväntat. A fröken Sofia. Drack kaffe gjorde vi dock. Ej det som rimmar på Amalia. Men he va roligt ändå. Och mitt kök är helt.

~ L.

The good mrs Goodall.

Under dessa dagar när jag laddat batterierna inför månadens jobbhelg har jag haft glädjen att lära känna denna fantastiska kvinna lite närmare. En fantastisk kvinna som jag bara hört om men inte visste så mycket om. Tack vare Kunskapskanalen så vet jag mycket mycket mera nu. Och det säger jag eder, att världen vore en bättre plats om det fanns massa flera av henne. Och världen är redan en mycket bättre plats tack vare henne. Det vet jag nu.


Det finns hopp!

~ L.

Tok ilet.

Decembermånad passerade ju för de flesta förbi fortare än ett höghastighetståg och inte mig undantaget. Alla dessa måsten och göranden, dygn med för få timmar. Helst av allt hade man velat göra "en björn" och gå i ide. Nu hade ju det inte varit populärt i det här hushållet då mina två fyrbenta sambos kräver en del omsorg. Men drömma kan man ju alltid.

Men så igår, var det som att jag fick ett tok il  när jag kom hem - trots mycket göra på jobbet  - och stortvättade, rensade ur den gamla garderoben och hängde in i den nya finare, diskade, torkade köksgolv och skurade badrummet. Å sist skrubbade jag upp mig själv.
          Blev sent sent innan jag kom i säng men jag somnade ovaggad  med den trevliga vetskapen att två lediga dagar väntade.


En skön känsla när man har städat ut en massa gammalt skräp och nu går in i något nytt och fräscht. Nu kan det ju gå ett par månader tills nästa il, men det är framtiden.

Eller som di säger på franska: Que sera, sera.


Amen.

~ L.

Gammalt och nytt.

Ja.Så har då Anno 2013 blivit en vecka gammalt. Ett år som började rätt trevligt med att skåla in det nya hos brorsan m. fru som vanligt,  för att följas av en mensvärk från helvetet resten av den natten, vilket sannerligen gjorde januaris första dag till något alldeles utöver. Knock ut skulle man kunna säga. Sen fick jag feber och ont i halsen så det var bara att stanna hemma från jobbet och dra täcket över huvudet och försöka sova bort skiten.

 Resten av veckan har tett sig lite ljusare och i söndags fick jag äran att dopsjunga för en liten stinta vid namn Lilly. Hon skrek inte en endaste gång utan verkade mest förundrad över alla människor som satt där och hade en tår i ögat. Senare på kvällen fick jag veta att en av mina kusiner hade gått bort. Känns overkligt. Det var visserligen väntat men ändå. Söndagen blev som en sorts dualistisk upplevelse. Ett hyllande av ett nytt liv i nästan samma veva som döden passerade förbi. Att Det Ena existerar inte utan det Andra.

Önskar nu att Lilly får ett långt och innehållsrikt och kärleksfullt liv

&

Att min kusin, som påbörjat en för oss andra levande, resa mot okänt mål, 

blir mottagen och ledsagad av våra förfäder.

Till er andra önskar jag att ni får ett alldeles alldeles 

Fantastiskt År 

med

Mycket

Kärlek

Värme 

&

Ljus.

Det löftet har Jag gett Mig Själv.

Amen.

~ L.