Ibland önskar jag att min kamera skulle ha värsta objektivet eller att jag kunde vara bättre bevandrad i att riktigt fina närbilder (inte bara blommor och humlor vill säga).
Då hade denna bild kunnat ge bättre rättvisa åt den färgranna pippin som huserade i trädet utanför mitt vardagsrumsfönster. Har lyckats luska ut att det är en grönsiska. Jag borde ju - född vid foten utav ett fjäll och föräldrar som hade skogen som sitt andra hem, ha koll på det här med fågelsorter och deras läten men skamligt nog har jag inte det. Men det tar sig!
Den är så otroligt vacker!
Och enligt mina två fyrfota sambos säkerligen en riktig mumsig stek.
Och enligt mina två fyrfota sambos säkerligen en riktig mumsig stek.
Tur att det är en glasruta emellan och ett par meter bort. Så att jag får fortsätta beundra den och njuta av dess vackra sång tidiga mornar.
~ L.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar