Hipp Hipp Hurra!!

Idag skulle farsgubben ha fyllt 84 somrar. Det firade jag med att baka en gokaka. Som jag avnjöt på min blomstrande balkong.

Gokakan då? Jo:  3 ägg + 2dl socker, 3dl vetemjöl + 3 tsk bakpulver, 50 gr smält smör, 1,5 dl vatten. Häll  i en smörad form med sesamfrön som "bröning", som fyllning smälte jag 100 gr vit choklad, 2 msk creme fraiche och några droppar lime, samt blandade  lätt sockrade skogsbär. Till det en klick vispad grädde.

Gottgottigottgottgott blev det tillsammans med en kopp kaffe.

En fråga till gud.

 Vilken jag dock tvivlar högt på att du finns. Men i alla fall. Om du nu är så förbannat allsmäktig (och skulle mot förmodan finnas), undrar jag varför du inte kunde låta en blixt slå ner i den där ladan där den där galningen höll på och mixtra med bomber. Världen hade haft en galenpanna mindre och en massa fantastiska ungdomar fortfarande vid liv. Men som vanligt så får jag nog inget svar, för du finns ju inte så jag kunde lika gärna prata med en sten och få mera svar.


~ L

Tomrum.

Hade tänkt lägga in lite bilder från den trevliga möhippa jag var med på igår.

 Men inte idag.

~ L.

Oväntat besök. Tur jag hade kaffe himme.

I förmiddags mitt i diskandet så knackade det på min dörr och där stod min brorsdotter som är i stan på visit.

Gissa om jag blev jätteglad! Hon bor ju vanligtvis i vår huvudstad så man ser inte henne så ofta. Tur att jag har henne på bild i alla fall!

Och det är ju hon som är i rosa.

~ L

Balkongliv.

Frukost, Lunch och Middag varje dag i denna vackra oas. Naturligtvis vill Tjårven ha sin del av kakan också.

~ L

Mannen utan öde.

Jag kunde ha valt den lätsamma boken (som jag också påbörjat), om han hundraåringen Allan som stack från sin egen födelsedag, som läsobjekt denna soliga semesterdag på min blomstriga balkong. Istället började jag läsa boken jag hittade i min svägerskas bokhylla för några månader sen. Om Gyourka (Georg), en 14-årig ungersk jude, som en vårdag 1944 tvingas av bussen av en polis i Ungerns huvudstad Budapest, för att därefter sättas på ett tåg med flera tusen andra judar, till Auschwitz. Tack vare att han där hör någon säga att man - när man blir ombedd att uppge ålder, säga att han är 16,  gör han det och får därmed ta den andra vägen - istället för den mot gaskamrarna. Denne unge man får uppleva både Auschwitz, Buchenwald och Seitz innan han ett år senare blir befriad av amerikanerna.

Att sitta i den värmande solen och läsa om dessa helvetiska platser på jorden känns helt overkligt, men ändå - tack vare författarens målande beskrivningar - får man en bild av hur han överlevde, dag efter dag. Som i en liknelse beskrivs som " 7 dagar  hos mig är som 7 år". Och alla dessa människor som han möter i lägret som  till slut är som vandrande vålnader.

Imre Kertész, som skrivit boken fick nobelpriset 2002.  Boken är inte strikt självbiografisk - även om Kertész själv är överlevande från koncentrationslägret.
Men vill man läsa en bok som inte bara är en historiebeskrivning över ett av mänsklighetens största grymheter, utan även en som verkligen ger inblick i känslan av dessa upplevda grymheter - då ska man defintivt läsa den här.

~ L

Fjärilsjakten.

När Grace på sin födelsedag får hon med posten en tavla hennes bortgångne älskare köpt 2 år tidigare, men som kommer fram först nu. Detta är början på en berättelser om två kvinnor som haft en hel del elände i sina liv och uppväxta i två olika tidsepoker.

Det är andra gången jag läser denna bok. Och faktiskt blir jag lite sur på mig själv att jag hade glömt vad den handlade om, för den är riktigt gripande och välskriven, fast titeln på boken kunde ha varit en annan.

Författarinnan Marika Cobbold Hjörne är svenska. Men bor i England sen många år.
       Hon har även skrivit Guppy till kvällsmat en humoristisk bok med mycket allvar om hur det är att bli gammal och om att inkvartera en gammal tant i sitt barndoms hus medans den nye ägaren är på semester.

Så vill ni bli gråtmilda och reta upp er på galna svärmödrar, självupptagna pompösa äkta män och vackra kärlekshistorier: Läs!

~ L