Excentriska damer och äpplekärlek.

Tänk vad livet är skönt ibland.

Särskilt när man är ledig och får sova längelänge.

Äta frunch på balkongen i värmande sol.

Läsa lite mera DN.

Stöka undan lite så ens hem inte ser ut som ett bombnedslag.

Lägga mig på soffan och läsa färdigt Ladies av mr J. Hakelius samtidigt som jag lyssnar på svenska nyheter på engelska på P2. Interesting.

Och att jag äntligen har läst ut Ladies.
För den kändes eeevighetslång.
En rescensent skrev att man knappt lägga ifrån sig boken.
Jag ville att den skulle ta slut nån gång så jag kunde lägga ifrån mig boken för gott.

Jag hade längtat så länge efter att få läsa om dessa excentriska engelska Ladies;

 

Jennifer Paterson& Clarissa Dickson Wright (aka Two Fat Ladies)

Consuelo, hertiginna av Malborough

Sylvia Brooke kronprinsessa av Sarawak

Margaret, hertiginna av Argyll ( som föll ner i ett hisschakt och blev nymfoman)

Deborah, hertiginna av Devonshire (en av de ökända Mitfordsystrarna)

Dame Edith Sitwell (en poet med mycket vass penna och tunga)

Mary Whitehouse

Lady Diana Cooper (som var en urusel bilförare)

Vita Sackville-West

 

Nog var de excentriska alltid.

 Nästan på gränsen till galenskap för en del.

Och väldigt intressanta att läsa om.

De flesta av de här damerna levde och verkade under förra seklets första årtionden och en del av dessa var nyrika amerikanskor som blev "importerade" av engelska adelsmän som hade fina titlar och gods men inga stålar.
Redan på den tiden så kunde man.

 

Men,

 det blir lite för mycket utflykter i berättelsen om andra personer i dessa excentriska damers bekantskapskrets, samt en del helt oväsentliga sidospår som gjorde

att man tappade tråden ibland.
Och intresset.
Även om författarens intentioner om goda historier var i åtanke.
Dessa historier hade kunnat få plats i en egen bok.
Dock var den ej så urusel så jag inte skulle rekommendera andra att läsa den.
Men att man ska vara beredd på att det inte bara är Ladytalk.

 

 

Men nu har jag i alla fall läst den och behöver inte fundera mer på det.

 

I morgon är en ny ledig dag och jag har tre nya pocketar som väntar på att bli lästa.

 

 

Fast

 en riktigt vacker sak jag har läst idag var en kärleksförklaring i en dödsruna i DN.

 

Maken kallade sin avlidna fru för Min Älskade Äppelhalva.

 

Hur vackert sagt var inte det?

 

 

~ L.