Jag har den obeskrivliga turen att vara omgiven av väldigt händiga människor.
Nu sist jag var hem till fjälls fick jag av fru Hulda Elisabeth (hon jag sparkade till på en kaffetår) de vackra vantarna till vänster och de lika vackra grå/vita vantarna fick jag av faster Birgit, som var gift med min farbror Gustav. Jag skriver var för att han gick bort för ett par år sedan.
Mössan har jag virkat av eko-garn. Eftersom min skalle har större omfång än jag trodde fick jag ju sälja den allra första mössan jag stickade.
Den jättefina nyckelringen har han som äger bagarstugan gjort.
Han har sin verkstad i samma hus som den.
Har beställt den till en kompis. Det ska bli en liten försenad födelsedagspresent.
Fårskinnet är från ett får som fick en lycklig uppväxt vid Vindelälvens strand och det värmer gott under rumpan nu när det är vårsittningens tid i solen på min balkong.
~ L.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar