Det känns som igår att du gav dig av på den där resan som ingen av oss levande kan följa med på, lika mycket som det känns som att det är en hel evighet sen.
Men minnet av dig i hjärtat är lika starkt oavsett tidsperspektivet.
Den enda skillnaden är att smärtan är inte lika intensiv varje gång jag tänker på dig.
Och eftersom du avskydde slips så skulle du inte ha fått en sån.
Jag är så Stolt och Glad att jag kan kalla dig Min Pappa.
~L.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar