söndag 18 mars 2012

Vackra ord.

Så vandra våra kära
genom evighetens dörr
och ingenting på jorden
kan riktigt bli som förr
Men tacksamhet skall följa dem
som stjärnorna i rymd
Visst unnar vi dem vilan
fast blick av tår är skymd.


                                                               Och.


Jag kan ingenting dikta
och ingenting måla
och ingenting sjunga
som räcker idag
men lyssna på vinden
som sjunger om längtan
som smeker din panna
ty vinden är jag.



DN. den 18 februari 2012.

~ L

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar