tisdag 25 september 2012

Señor Peregrino.

Att vara resultatet av en våldtäkt var nog illa, men att födas med ett eldrött födelsemärke som täcker hela baksidan av ens rygg och ner över benet var 
ett tecken på att det var ett djävulens verk i den lilla mexikanska byn där 
religionen hade väldigt stor betydelse och trångsyntheten var en aningens utbredd ska väl tilläggas.
Att ens morsa tydligen var född på en bordell i grannbyn gjorde inte saken bättre. 
Därför, när mamman dör, tar sig Jamilet över gränsen till USA till sin moster med drömmen
om ett bättre liv.
Med falska papper får Jamilet  jobb på ett mentalsjukhus för att ta hand om en äldre herre,
 som inte satt sin fot utanför sitt rum på femte våningen på flera år och anses vara en riktig surpul.

Detta visar sig vara början på en resa på en berättelse om tro, hopp, kärlek och en  händelserik pilgrimsvandring till Santiago de Compostela 40 år tidigare. 
Om att hitta hem 
och 
att man faktiskt kan skapa sina egna mirakel.


~ L.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar